Jag tycker inte om att vara ute på stan när det är mycket folk och jag får nästan panik när jag inte kommer fram och det står en massa människor i vägen hela tiden. Det är som värst dagarna innan jul för då är alla ute i sista sekunden och ska köpa de sista julklapparna och jag var lite sent ute förra året så jag hade problem med att hinna köpa alla julklapparna och jag kommer ihåg att jag sprang runt och letade barnkläder dagarna innan jul eftersom jag hade glömt att köpa presenter till min kusins barn och det var inte roligt kan jag säga och jag kommer inte att göra om det misstaget en gång till och framöver kommer jag alltid att vara väldigt tidigt ute när jag ska köpa julklappar i fortsättningen. Jag stannar hellre hemma och myser när det är mycket folk ute på stan.

Ja, folk är faktiskt snällare och mer hjälpsammare än vad man (jag) vanligtvis föreställer sig. Ifall man skulle gå efter det folk säger, eller alltså det jag har hört skulle man tro att om någon kollapsar på gatan i en stor eller mellanstor stad kommer folk bara gå förbi utan ägna den möjligtvis döende personen en tanke. Fast det där stämmer inte enligt min erfarenhet. Ganska så nyligen gick jag nerför gatan i en stad. Lite längre fram såg jag hur en man lutade sig mot ett skyltfönster som om han mådde dåligt eller var berusad. Någon sekund föll han samman i våldsamma spasmer. Dessa gick snabbt över och innan jag hunnit fram var han livlös. Sekund före jag var framme vid den sjuke dök en kvinna i fyrtioårsåldern upp och började direkt ge första hjälpen. Allting gick bra, sjukling blev hämtad i ambulans och klarade sig vad jag vet alldeles utmärkt. Men hade han inte gjort ifall den här kvinnan inte varit på plats och kunde hjälpa till. Och just det skulle ju inte hinna ifall alla rykten stämde helt.